Hur många här håller nästan på att bryta ihop bara man hör ordet vikt? Det är ett ord som skapar ångest, orimliga bantningskurer och försämrar självkänslan för många (framför allt) unga kvinnor. Vi ser de pinnsmala supermodellerna och gör allt för att eftersträva deras sjuka ideal. Vi svälter oss och hamnar i depressioner som trycker ner oss till botten. Varför plågar vi våra vänner med det eviga tjatet om att vi skulle vara för tjocka? Varför låter vi andra med större kroppsbyggnad än oss själva må sämre när de får lyssna på att vi skulle vara stora? Jag är stolt över att säga att jag aldrig klagar på mig själv, aldrig seriöst. Jag älskar mig själv. Jag vill inte plåga mig till något som jag inte blir lycklig av. Jag vill må bra och njuta av livet. Jag tror att när man tvingar sig själv till något så är det svårare att hålla det, istället är det bättre att leva med mottot att få äta och göra vad man vill, till sist är inte sötsaker lika gott i längden. Men det behöver man lära sig, inte plåga sig till.

Har precis käkat pizza med Trelli. Var ju i Norrköping idag som sagt, jag vill nog aldrig mer åka dit. Stämningen där suger verkligen. Hela staden är helt grå. Vi höll även på att bli bortgifta med några alkolister.

Det gick ju snabbt det där! Dock 200 ord för mycket men så blir det alltid haha, när man väl börjat går det inte att sluta.

Har haft så svårt att utvärdera TRESemme's värmeskydd, vad finns det att säga liksom haha? Men imorse kom jag på att mina lockar hade hållt ypperligt bra, och den enda skillnaden var att jag hade använt just värmeskyddet.

Har ni någon gång försökt klura ut hur en killes hjärna fungerar? Det har jag, eller rättare sagt jag gör det om och om igen dag ut och dag in. Jag har absolut inte kommit fram till något konkret, har mer försökt fått lite förståelse.

Vart gick det snett i hennes hjärna liksom?

Läste det här på Kyssars blogg, värt att tänka på! Nu går vi runt och tjuter över pojkar medans andra gråter för att de ska dö inom en viss tid. FjollSverige!

Jag önskar att jag hade denna kloka kvinna i mitt liv! (Endast vänskapligt talat!)

Åh vilken trevlig personal :D! Jag har alltid trott att chefer är bittra och snäva, men jag har ändrat inställning totalt, hon är supergullig. Det var riktigt tufft, fan vad folk grisar ned (dock ska jag inte säga något jag brukar också kasta kläder överallt när jag testat dem, ALDRIG MER!) men ändå kul :).

Samuel Haus är nog det finaste på jorden. Men han kan ju inte vara helt ensam, så ni samuelhaus-kopior, vart håller ni hus? Har ni inte hittat till den här hålan i Sverige än?

Fick ett tips från en tjej att jag skulle skriva en positiv vs negativ lista på killen man har blivit dumpad av. Det var ett riktigt bra sätt, nu såg jag hur mycket större den negativa siden är än den positiva, och det kan jag tänka tillbaka på när jag blir ledsen.

Såhär kunde det sett ut:

Jag hatar dessa tillfällen då allt är förvirrande och man vet inte vart man står. Hjärtan bultar för en, men man har ingenting att ge tillbaka. Det känns som att all kärlek jag har haft har sugits ut ur mig. Det känns som jag inte har någon kraft kvar att ge, jag behöver få äkta kärlek för att komma upp på banan igen. Det är helt sjukt hur mycket kärlek påverkar ens liv (nu pratar jag om "förhållande-kärleken"). En kille som man verkligen älskar med hela sitt hjärta kan ge så sjukt mycket energi! Ibland undrar jag vad som egentligen händer när man blir kär, hjärnan hoppar ur balans och man får bara ur sig helt knäppa saker att säga.

Singellivet är det bästa som finns när man festar och när man bara vill leka med killar och dem är med i spelet. Men det finns faktiskt inget värre än de ensamma nätterna i veckorna när man behöver någon som ligger bredvid och håller om en, det är oslagbart. Från att ha varit i ett förhållande i ett och ett halvt år till att bli singel är en riktigt stor förändring, jag är helt ovan i detta liv, hur gör man för att klara av vardagen?

Jag är helt chockad! Rensade igenom alla block från förra skolan. Det resulterade i detta (notera även att det här är papper som ska slängas, jag sparade ungefär en halv likadan hög till) :

Hur *** kunde jag hinna med allt detta på TVÅ OCH EN HALV månad? Jag fattar inte. Jag var den största no-lifer'n någonsin när jag gick natur på Katedralskolan! GAH!

Första snön är här! Kändes som det var igår jag låg och guppade på en madrass i Medelhavet. Men snö är ju lite mysigt det med :)

Den här filmen är så sjukt bra! För er som inte har sett den så handlar det om två tjejer som åker till Paris och sedan blir kidnappade, en av flickornas pappa är vakt åt artister så han har massor listiga sätt att ta reda på vart kidnapparna håller flickorna till fånge. Rekommenderas starkt!

Eddie och Rabih klarar sig en vecka till! De är de enda som jag vill ska stå som vinnare i idol, vad tycker ni?

Tjock, smal, lång eller kort. Alla har vi något att klaga på när det gäller våra kroppar. Varför uppkommer dessa ångestattacker så fort man tittar sig i spegeln? Kanske är det alla modetidningar som suger ut våra självförtroenden och ger oss en massa propaganda om hur man ''ska'' se ut och hur man ''ska'' bete sig för att bli accepterad. Dessa intalanden fortsätter sedan ut i samhället och ger varje liten tjej/kille något att vara missnöjd över. Själv så tror jag inte att det finns någon som är perfekt rakt igenom, och även om man skulle ha en helt ''perfekt'' kropp med ''perfekta'' bröst så kanske det inte är helt rent inuti. ''Det är insidan som räknas'' har vi väl alla hört våra föräldrar intala oss? Men den klyschan är inte så dum faktiskt. För superjobben i arbetsmarknaden tas inte av de snyggaste modellerna, hur många sexiga advokater finns det till exempel? Men de har jobbat sig upp genom sin insida och visat världen att de faktiskt kan. Och det betyder så mycket mer än att bara se ''bra'' ut.

Tack för mig.